Är så trött på nyhetsbevakningen, trött på Orhan Pamuk, trött på Man... Scania... Wallenberg osv. och tänkte istället skriva om min nattdröm idag. Som kändes så levande och skrämmande.
Eftersom jag också fått ett pris, inte exakt nobelpriset, men ändå prisvärt för mig: att jag är otroligt skicklig på att beskriva mina nattdrömmar. I min bok, alltså, den som syns här ovan!
Jag tror inte jag har haft en enda dröm som inte har med min by att göra men det kan också vara så att det är just dessa drömmar jag minns!
Så jag var i min by, i Kalohori i norra Grekland, inatt med. Närmare i mitt barndomshem som nyligen har staten sett till att riva ner innan huset självt rasar ner och dödar förbipasserande…
Jag såg att en lång mur hade byggts framför huset.
En tjock mur som sträckte sig ända från kyrkan, som ligger bara 20 meter ifrån mitt hem, fram till framsidan av mitt hus. Vilket gjorde att byns huvudgatan, som passerar framför mitt hus, skymdes. Och detta gjorde mig rasande.
Huvudgatan var enda hoppet, då när vi var små flickor, att avnjuta ungdomsskönheten.
Militärbilarna, fullpackade med unga soldater, passerade stup i ett. Grabbarna visste vilket hus i byn erbjöd ungdomliga läckerheter. Sex systrar var vi, en efter en i rad οch längs ner i rangordningen, för mina sju bröder kom först.
Soldaternas hungriga ögonblickar mot oss och deras komplimanger om våra ljuvliga och slanka ungdomliga kroppar var för oss de enda bevisen och bekräftelser - att vi var söta och vackra flickor… och nu har de berövat mina minnen. De har berövat mig rätten att minnas mina första flickerotikdrömmar!
Det kunde jag inte bära i drömmen! Någonting brast inom mig och jag skrek och studsade ”Vem i helvete har byggt denna kala betong-skit-muren framför mitt hus”, skrek jag men ingen hörde min förtvivlan…
”Tro inte att ni slipper detta för nu går till rättsväsendet” fortsatt jag att ropa högt…
Jag som i verkligheten inte har några speciella avsikter att flytta för att i mina gamla dagar bo där, så som många andra drömmer om, blev nu skitförbannad…
Ja, hur ska man tyda sådana drömmar?
