Kompetensutveckling?

Det snackas mycket om kompetensutvecklingar dessa dagar och jag kan inte undgå att tänka på min finska släkting, Ulla.
Att hon finska och jag grekinna är släktingar… är en annan femma!

”Jag gjorde som du” skrek hon sprattlande när jag kom hem till henne.
Detta hände i somras och jag var på tvåveckorssemester innan - min första semester på tio år! Så, på två veckor har saker och ting hänt hemma i Sverige…

”Vadå som jag”, svarar jag lite oroligt och medveten om att allt jag gör inte bör vara förebilder för andra! Man ska akta sig för min livsstil... inget att rekommendera!

”Jodå, jag sket i mitt jobb och sade upp mig”, fortsatt hon lite argsint nu.
”Jag fattar bara inte hur jag stod ut med det där åttatimmarsskitjobbet”, fortsatt hon och babblade och babblade, och jag bara stod där och såg hur argare och argare hon blev… på det där skitjobbet som tog flera decennier ur hennes liv!
För Ulla är inte en 20 eller 30 årig utan en 55 plusare!

”Och vad ska du göra nu då” frågade jag lite försiktigt men även likgiltigt.
Eftersom att sakna fastjobb med trygg och säker månadslön är inget som oroar mig. Tvärtom skulle jag säga! Jag föredrar att leva på ströjobb men samtidigt utvecklas för att nå mitt mål!

Idag, knappt tre månader senare, är Ulla återförsäljare för Aloe Vera produkter!
De som produceras av speciella växter och som gör storsuccé internationellt.
Och tänker livnära sig på det! Yep!
Kompetensutveckling heter det! Av sin egen drivkraft och utan bekostade kurser och konsultationer!

Hade hon inte gjort som jag, alltså inte givit fan i fasta åttatimmarsjobbet, skulle hon utan tvivel gnälla på att hon inte orkar gå till jobbet.
På att hon känner mag- eller axelbesvär!
På att hon saknar matlust, saknar överhuvudtaget lust…etc.

Nu när jag tänker efter är min livsstil kanske något att rekommendera ändå.
Men glöm inte risken att du, vissa månader, har inkomster lika med noll…

Som sagt, hellre det än åttatimmars arbetsuppgifter utan stimulans och motivation.

Halleluja!