Kan det vara möjligt att jag idag inte har inspiration för att skriva ett inlägg för min blogg?
Efter den oändliga nyhetsbevakningen, inte bara idag utan varenda dag, känner jag mig ändå helt lamslagen! Och jag vet varför, jag tror att jag har en förklaring till detta!
Det är helt enkelt på grund av att jag är stressad och distraherad av en händelse!
Igår kväll samlades vi, utrikes korrespondenter i Sverige (FPA), för en sedvanlig idéafton. För att få idéflöde om bevakningsobjekt, aktiviteter och dylikt.
Där dök frågan om den mördade kollegan i Ryssland upp. Och febrilt pratade vi om denna oförväntande händelse! Ska vi hedra henne eller inte! Är det för sent att lämna en kondoleanskrans vid Ryska ambassaden eller inte! Måste alla medlemmar få vara med och bestämma eller inte? Får bara de närvarande besluta om krans överlämnanden för att hedra, inte bara Anna Politkovskaja utan alla journalister över hela världen som rapporterar sanningen och som ibland uppfattas som obehagliga, eller inte?
Och i ”demokratins namn” har vi fortfarande inte tagit beslut. I ”demokratins namn” väntar vi tills alla ska få vara med och besluta för någonting som blir mer och mer avlägset så länge vi dröjer!
Och jag, som kommer från landet där ”demokratin” föddes ifrågasätter idag dennes betydelse och nytta! Jag undrar om demokratin alltid gör nytta, för jag har en känsla av att den ibland gör mer skada än nytta… som i det här fallet lamslår beslutsfattandet och gör oss sega och inefektiva.
Amen ;-)
