Jag vet inte om jag ska skriva om Saddam Hussein, stakarn, som egentligen fick den bästa straffen. Att dö ögonblickligen är, faktiskt, den bästa straffen…
Honom skriver ju hela världen om nu! Dessutom har jag skrivit om honom i min grekiska blogg och eftersom många av mina läsare kan både grekiska och svenska, så tänker jag skippa det på svenska…
Istället ska jag skriva om det som hänt mig igår!
Hela dagen, igår, kände jag en underlig glädje! Att något kul och gulligt skulle hända mig. Något annorlunda! Något nytt!
Mest därför gick jag ut, på stan, för att se det, känna det, höra det, utmana det… men ingenting hänt!
På vägen hem, strax innan jag kom hem, såg jag min ANDRA BONDE!!!
Markus!
Den lilla blonda och gulliga, som inte lyckades få en fru i TV4:s ”bonde söker fru” serien, stod vid T-banans spärr! Och väntade på någon!
”Vad gör DU här” frågade jag helt förvånad!
”Jag ska fira nyår här… tänkte jag”, svarade han…
”Men mänska, från hela Sverige valde du mina trakter” fortsatt jag och berättade om min bonde! Läs om mig och "min" bonde Per Martin!
Jga berättade om att jag var den första av alla som var hemma hos honom.
Om att jag ringde till honom samma dag som TV4 presenterade alla bönder… och om att jag, dessutom, sov hos honom…;-)
”Men varför valde du inte mig att ringa till, då”, utbrast den 25årige Marcus glatt med sin fråga…
TÄNK att jag inte kom på att fråga om han hade valt mig till sin fru ;-)
Men varför skriver jag detta?
Ju, för att jag är väldigt nyfiken!
Jag undrar om detta samanträffande kan spela någon roll för mig...
Om det kan ge en förklaring eller ett svar på mina otroligt glada tankar och barnsligt gulliga känslor igår!
Who knows? Tiden får visa…jag älskar ju tokiga utmaningar!
(Min bonde Per Martin lagar mat åt oss, och hans lilla söta dotter, vars namn är bortglömt, är glad över mitt besök)
Pingat på intressant.se
