Zanyar Adamis senaste kolumn i SvD kunde ha varit skriven av mig!
Det är exakt samma känslor som mina han beskriver. Exakt samma resa som min, en resa från en klass till en annan, han skriver om.
Hans kolumn handlar om en stark fight att ändra livsstil, att klättra över höga mur, att simma över motströms, att sträva efter för att komma över på andra sidan, till något nytt och skrämmande okänt!
Den handlar om taggiga vägen från underklass över till arbetarklass och över igen sedan till medelklass, om man nu behöver använda sig av dessa begrepp, något jag gärna avstå från.
Liknande resa har jag också gjort, rättare sagt, gör fortfarande!
Från en by, på knappt 100 invånare, i norra Grekland över till Aten, därifrån till Tyskland och sedan till Sverige. Från Sverige till USA och tillbaka till Sverige igen.
Från ett traditionellt familjeliv, försörjd av mannen, över till författar- och journalistkarriär och vidare sedan till entreprenörskap och till en värld bestående av VD:ar och VIP-personer samt till ambitioner att samarbeta med dessa…
Sådana resor tar tid.
De kräver tålamod och tid men framför allt kräver de att du aldrig ska ge dig.
Dessa resor kräver att du ska orka och att du ska stå ut med jantelagens sura och förargade mothugg, ibland även från din närmaste omgivning…
De kräver att du ska envisas med att du ska nå dit…
Vart?
Oväsentligt!
Framåt bara!
Mot obegränsade horisonter…
För vägen till målet är betydligt intressantare än själva målet!
Skillnaden mellan Zanyars och min resa är att han vandrar den vid sina unga år medan jag traskar på vid 50 årsåldern! Vilket innebär mer uthållighet, mer envishet mer plågsamhet….
Men det är just det, att vara selfmade, som ger karriären värde och spänning!
Lycka till önskar jag dig Zanyar...
Och mig själv såklart ;-)
Pingat på intressant.se
