Mina läsare, såväl de grekisk- och svensktalande, hör av sig och visar sin sympati och medlidande för min förbaskade cancer.
Alla tänker på mig, och det tackar jag innerligt för, och alla kommer med tröstande tips.
Tips som att de tex. känner någon eller några som också har bröstcancer eller en annan sort av cancern! Eller en helt annan sjukdom!
Jag känner plötsligt att människor är sjuka, att så många har någon sort av cancer för ”även de godartade är en sort av cancer”, som så många säger.
Min högljudda syster ringde från Grekland, när hon hörde om min cancer, och skrek att hon var överlycklig över att cancern slog till mitt bröst och inte någon annan kroppsorgan.
Först kände jag att det var väl överdrivet, att hennes goda vilja att trösta mig gick över till ett misslyckat försök men hon menade det!
Och det fattade jag först när hon kom hit för att hjälpa mig under de två svåra veckorna efter bröstoperationen. Ja, hela vänstra bröstet är nu borta…
Hon berättade att hon har varit in och ut på olika sjukhus, både för sina egna besvär men mest som tröstperson för familj och släkter, och sett så mycket lidande att man undrar varför man överhuvudtaget har fått sitt liv?
Varför det överhuvudtaget födds människor när de ändå genomgår sina liv i misär och smärta!
Och vad är de egentliga orsakerna till denna misär?
intressant.se